Shopping i KL

Vi kom hit till KL i onsdags kväll. Sen dess har vi kanske inte hittat på allt för mycket. Strövat runt en hel del och upplevt både de pittoreska, mysiga bakgatorna, och de boulevarder av kommers som kommer i ens väg.

De sistnämda utmärker sig mest. Staden erbjuder fantastisk shopping. Vi gick in i, vad vi trodde var, en gigantisk galleria. Rulltrappa på rulltrappa. Ben Sherman, Paul Smith, Hugo Boss.

Det visar sig vara en medelmåtta vi stött på. För om det inte har en integrerad berg - och dalbana alternativt byggt det 70 våningar högt kan det inte här bli betraktad som en gigant.

Och visst är det fascinerande. Men vår begeistring begränsas i första hand av en långlivad jetlag. I andra hand av att vi vet att vi måste släpa med det som köps under resten av resan.

Blir också oerhört avmätt på mängden alternativ. Sjunde våningen - i rad - med färgglada t - shirts. Då inser en att inte ens den mest kritiska konsumenten i världen kan annat än uppleva uppgiften övermäktig.

Bäst:
Den Samsung - försäljare som faktiskt drog ett skämt, på klanderfri engelska och lät mig köpa mina hörlurar utan att erbjuda diverse mersälj.

Sämst:
Alla andra försäljare som helt avsaknar de tre ovan nämnda egenskaperna.

Störst :
Binjaya Times Square, innehållandes just en berg - och dalbana.

Lyxigast:
Pavilon. I princip lika stor som Times Square. Dock betydligt renare och med enbart exklusiva märken.

Mest förvånande:
Det låga antalet McDonald's - restauranger. Subway har säkert det dubbla i innerstan.

Mest väntat:
Det höga antalet fniss Anton får utstå bakom sin rygg sprunget ur den genomsnittliga längdskillnaden på en halvmeter.