Australien del 2

Nu har vi landat i Vietnam och Ho Chi Minh-staden (Saigon). Innan vi kommer in på andra delen av Australien-sammanfattningen ska jag bara säga att det är fantastiskt här, helt otroligt. Mer om det framöver!

Vi tar oss tillbaka till veckan före jul, som för i övrigt är senaste gången jag gjorde en fysisk ansträngning av, knappt mätbar storlek. Därifrån och framåt har det jobbiga legat strax därunder, i spannet mellan att byta från att sola magen till att sola ryggen, till att gå de X<100 antal meter som krävs för att komma till affären/stranden/spårvagnen.

Det var kontexten, haha usch. Nä, men det var ju här resan började ta fart. Inte lika mycket väntan, mer action, segeltur, fler testosteron/adrenalin/adhd-stinna Australiensare, fler tyskar, en handfull nya vänner, mer valuta för pengarna.

Vi vaknade upp i Noosa, på stranden med våra, kanske just där och då, nyblivna vänner. Klev på bussen mot Brisbane, huvudstad i delstaden Queensland, och på bussen började jag plötsligt gråta, glädjetårar alltså. Senaste gången det hände var när jag vann en badmintontävling i Norge för typ 8-9 år sedan.

Man bygger upp mycket förväntningar inför en så lång resa som vi gett oss på, man har hört berättelserna från vänner som rest och hur fantastiskt det var, när inte de förväntningarna eller berättelserna uppfylls direkt kan det verkligen knäcka en, alla de pengar som man kämpat ihop brinner framför ögonen; varje spenderad dollar, som inte renderar någon nämnvärd lycka, får omvänd effekt och gör ont i bröstet istället.

Och jag tror det antagligen var när detta tryck släppte som jag började gråta, eller för att det var så vackert längs vägen, möjligen för att jag lyssnade på Fix You, kanske var det för att mixen mangoyougurt/morot/cashewnötter var briljant, troligen kan det ha varit en kombination av många herrans grejer (http://www.ne.se/sok?q=kokettera).

Väl framme i Brisbane var det dag före dopparedag och vi stack på Ikea för att handla julmat. Dagarna kretsade kring julfirande, först vår och tyskarnas julafton, sen alla andras juldag. Märkligt att inte vara med familjen förstås, men helt klart genomförbart, till och med kul.

Bäst med Brisbane:
-Att vi avslutade julaftonskvällen på kasino, rekommenderas!

-Sill

-Glögg

-Ogräddad pepparkaksdeg

-Trots poängtappet mot Chelsea var det en upplevelse att få kolla på Arsenal en julaftonsmorgon, kan nog dröja innan det händer igen.

Sämst:
-Patriks regelbrott i julklappshandlingen: översteg de 10$ som det maximalt fick köpas klappar för.

-Australiensarnas dåliga förmåga att bjuda upp till någon slags julstämning. Ett tips från oss är att skapa helt egna traditioner, eller kopiera den västerländska varianten fullt ut.

Bästa nya bekantskap:
-Våra två chilenska rumskompisar. "De pratade roligt", motiverar Anton.

I Brisbane tog vi ett kontroversiellt men väldigt avgörande beslut, att hyra bil och sova i den för att hinna ner till -och bo i- Sydney på nyår. Alla hostel var fullbokade, de hotell som fanns kvar kostade skjortan. Bilen var liten och hade ett bakdäck som läckte luft, men vi tog oss ner i tid, helt oskadda. Dessutom han vi med stop i Byron Bay och Surfers Paradise, vars hostel också var fullbokade i mellandagarna.

Vår ursprungliga plan var att köpa bil och köra ner längs kusten, när det inte blev verklighet var denna vecka i bilen ett smakprov på hur vi kunde ha haft det. Om jag skulle göra om resan igen, skulle det bli med bil.

Bäst med veckan i bilen:
-Friheten att stanna var vi ville.

-Chansen att uppleva Sydneys nyårsfirande, Byron Bay och Surfers Paradise över huvud taget.

Sämst:
-När Anton tappade bort sig själv i skogarna kring Byron Bay.

-Sömmbristen det innebar att sova i en bil, där i en rimlig värld bara en person skulle kunna, eller ännu rimligare, tillåtas sova.

Bästa nya bekantskapen:
-Camilla och Fanny, bekanta till Göteborgarna vi träffat tidigare. Oerhört trevliga! Och härliga! Och så vidare! Stöttade mig och Patrik i letandet efter den bortsprungne Anton.

Vi firade nyår i Sydney, åkte ut till Blue Mountains, och en massa grejer som var skitballa. Anton har ju redan dragit allt detta (http://backpackbacktrack.blogspot.com/2014/01/top-ten-saker-of-sydney.html?m=1) så jag ska inte tråka ut er mer med min 32 top saker av Sydney-lista, men det är mycket som hände som skulle platsa på den totala topplistan i Australien. Sydney rankar vi också högst på vår lista av resmål.

Känner ni hur tunnt skrivet det är nu igen? Som ett halmstrå. Vi sover på saken och återkommer med sammanfattningen av de två sista stoppen senare.

Imorgon ska vi krypa i tunnlarna som FNL använde under kriget.

KRAM