BackpackBacktrack: Kambodja del 1

Snart en vecka gången sedan jag sa hejdå till Karl och började min egna lilla resa. Tänkte att jag skriver ett inlägg på bloggen så slipper ni där hemma oroa er över min tillvaro.

Klockan var 05:35 när Kalle lämnade mig helt ensam i centrala Bangkok, tacksam start.. Pga tidigare episoder så hade jag ett uppdrag innan jag kunde bege mig till flygplatsen: köpa en telefon. Eftersom jag blivit av med min mobil på Koh Phi Phi så kände jag att jag behövde en ny mobil för att det skulle kännas lugnt att resa ensam.

Att köpa mobil i Bangkok kanske låter som ett enkelt uppdrag, och själva köpet gick också bra, det var bara väntetiden som gick mig lite på nerverna. Med fem timmar till det aktuella köpcentrumet öppnade så kände jag stor otålighet. Jag började med att fördriva tiden på donken, gick sedan på en promenad längs gatan, bytte till burger king, gick lite mer, tillbaka till donken och avslutade med att gå lite ytterligare. Har ni några funderingar kring gatan Silom Road eller snabbmatskedjornas morgon-utbud, så är det bara att höra av er, där är jag lite av en expert numera..

Efter att till slut skaffat en mobil så begav jag mig till Flygplatsen och därifrån vidare till Phnom Penh. Jag kom fram till Phnom Penh i tid, och med oförskämt lite besvär hittade jag ett bra och billigt boende.

Vistelsen i Phnom Penh var mycket bra, med bland annat besök till det kungliga palatset och Silver Pagodan. Det bästa i Phnom Penh måste jag ändå säga var Killing Fields, även om det var en väldigt dubbel upplevelse.

Choeung Ek, som fältet heter, var ett av ca 300 "dödens fält" som användes under folkmordet i Kambodja i slutet av 70-talet. Det var ett oerhört intressant besök jag gjorde där och mycket lärorikt, och trots att det var väldigt olustigt och att humöret förstördes för resterande del av dagen, så ser jag det ändå som en bra utflykt.

När jag spenderat tre nätter i huvudstaden kände jag att det var dags att röra på sig och drog därför vidare till Kampot, där jag befinner mig i skrivande stund.

Första dagen i Kampot hamnade jag på ett ödsligt hostel där jag inte trivdes. Jag fick där och då, för första gången på resan en känsla av ensamhet och även en del hemlängtan. Jag funderade då på att bege mig vidare till nästa stopp, men kände till slut att Kampot förtjänade åtminstone en natt till, och tur var väl det.

Dag nummer två i Kampot checkade jag ut från mitt boende tidigt och flyttade till boende bredvid, som hade mer folk och såg lite trevligare ut. Där har jag bott dom senaste nätterna och träffat en hel del goa backpackers. Då staden i sig inte har haft så mycket att erbjuda har mycket tid spenderats på vårt fantastiska hostel med dessa nyfunna bekantskaper.

Med tre roliga men händelsefattiga dagar i bagaget så hade jag imorse byggt upp mycket överskottsenergi som jag behövde få utlopp för. Därav bestämde jag och en holländare från hostelet för att dra på en mopedtur, och fick även sällskap av en granne från Norge.

Målet med turen var en grotta med ett tempel inuti, som tydligen skulle ligga i närheten. Vi fick karta uppritad av boendets ägare, vilket vi tyckte verkade smidigt innan vi åkte. När vi irrat runt i någon timme så uppskattade vi inte denna, uppenbart felaktiga karta, lika mycket.

Efter många u-svängar, en punktering för mig, och ett flertal vägbeskrivningar på kambodjanska lyckades vi till slut hitta grottan. Grottan i sig var inte så märkvärdig, men det var en rolig tur ändå, som bjöd på både äventyr och en bild av den kambodjanska landsbygden.

Imorgon reser jag till Sihanoukville, där det i första hand kommer bli sol, bad och öl. Kanske även snorklar lite eller gör någon annan aktivitet för att ha något att berätta om.

Stay tuned.

Bondbrännan jag fick av mopedturen.